Det här med vår
Vad är det för fel med värme?
Jag har ställt mig den frågan ett par hundra gånger dem senaste dagarna då kylan trängt in i märgen på mig.
Vädret spelar oss fanimej ett spratt, det vill att alla skall bli optimistiska och glada i hågen genom att ge oss en dag med värme och solsken, en dag då man kunde utnyttja dagen och spendera den utomhus.
Vädret var faktiskt så generöst att det valde att lägga sig på en helgdag, en trist söndag som blev en prima vårdag med cykling för hela slanten, (se flaskamedkork.bilddagboken.se)
Men sen, sen slog det slint i skallen på den där uppe, den som kontrollerar vädret, den där vädersnubben, ni vet han!
Ett hjärtligt bidrag kom uppifrån, i form av SNÖ!, för visst hade inte den perioden passerat riktigt ännu, fortfarande fanns det lite sarkasm över inom idioten i skyn.
Jag vaknar av snöstorm, en av de sista saker man hoppas sig få se på morgonen, näst efter en fet samling utländska stridsvagnar, och självklart är det slaskigt och snorhalt på gatorna och svinkallt i luften..
"Vafaaan" slog det mig denna morgon, ena dagen njuter man av asfalten på bästa sätt, och andra dagen är det snötäckt mark där ute, det gör ju inte ens ont att slå huvudet i.
Så idag, när man vaknar och det är blå himmel ute, då blir man lite glad, och visst, det är mysigt med solsken, men man behöver fasiken inte utelämna värmen pga detta, eller? =/
För kallt, det var det på morgonen, och då regeln om alltings djävlighet gillar att infinna sig vid dagar då allt är till synes okej, så fick jag självklart panik när jag skulle ner till tåget på morgonen, för då hade låset gått och gömt sig, antagligen på grund av kylan. (Inget gott kommer ur den), så idag fick cykeln en spännande tid utan lås nere vid stationen.
Turligt nog stod den kvar när jag kom hem igen, så då fick jag ett glädjeskutt inombords som på utsidan visade sig som något i stil med "Puh, jävla tur att den stog kvar" och dagen var fulländad, både verbalt och mentalt.
Hade dock missat att sticka till gymmet också, så det fick John göra själv..
Någon gång måste han ju lära sig, så idag fick bli den stora dagen, och han klarade sig som vanligt alldeles utmärkt, duktig ponke!
Men, bring me heat, och alot av det!
Men nu skall jag fortsätta prata med människorna på msn, speciellt en viss person som är ytterst gosig att konversera mera med, så take care och ciao!
Ps. Niklas, min bror, ville bli omnämnd i bloggen, så nu är han det. Ds.
Pps. Linnéa ville tydligen också de, så besök henne på attityd.nu/karlek, eller på hennes egna lilla blogg på http://linneah.tjejsajten.se . Ds.
Jag har ställt mig den frågan ett par hundra gånger dem senaste dagarna då kylan trängt in i märgen på mig.
Vädret spelar oss fanimej ett spratt, det vill att alla skall bli optimistiska och glada i hågen genom att ge oss en dag med värme och solsken, en dag då man kunde utnyttja dagen och spendera den utomhus.
Vädret var faktiskt så generöst att det valde att lägga sig på en helgdag, en trist söndag som blev en prima vårdag med cykling för hela slanten, (se flaskamedkork.bilddagboken.se)
Men sen, sen slog det slint i skallen på den där uppe, den som kontrollerar vädret, den där vädersnubben, ni vet han!
Ett hjärtligt bidrag kom uppifrån, i form av SNÖ!, för visst hade inte den perioden passerat riktigt ännu, fortfarande fanns det lite sarkasm över inom idioten i skyn.
Jag vaknar av snöstorm, en av de sista saker man hoppas sig få se på morgonen, näst efter en fet samling utländska stridsvagnar, och självklart är det slaskigt och snorhalt på gatorna och svinkallt i luften..
"Vafaaan" slog det mig denna morgon, ena dagen njuter man av asfalten på bästa sätt, och andra dagen är det snötäckt mark där ute, det gör ju inte ens ont att slå huvudet i.
Så idag, när man vaknar och det är blå himmel ute, då blir man lite glad, och visst, det är mysigt med solsken, men man behöver fasiken inte utelämna värmen pga detta, eller? =/
För kallt, det var det på morgonen, och då regeln om alltings djävlighet gillar att infinna sig vid dagar då allt är till synes okej, så fick jag självklart panik när jag skulle ner till tåget på morgonen, för då hade låset gått och gömt sig, antagligen på grund av kylan. (Inget gott kommer ur den), så idag fick cykeln en spännande tid utan lås nere vid stationen.
Turligt nog stod den kvar när jag kom hem igen, så då fick jag ett glädjeskutt inombords som på utsidan visade sig som något i stil med "Puh, jävla tur att den stog kvar" och dagen var fulländad, både verbalt och mentalt.
Hade dock missat att sticka till gymmet också, så det fick John göra själv..
Någon gång måste han ju lära sig, så idag fick bli den stora dagen, och han klarade sig som vanligt alldeles utmärkt, duktig ponke!
Men, bring me heat, och alot av det!
Men nu skall jag fortsätta prata med människorna på msn, speciellt en viss person som är ytterst gosig att konversera mera med, så take care och ciao!
Ps. Niklas, min bror, ville bli omnämnd i bloggen, så nu är han det. Ds.
Pps. Linnéa ville tydligen också de, så besök henne på attityd.nu/karlek, eller på hennes egna lilla blogg på http://linneah.tjejsajten.se . Ds.
Kommentarer
Postat av: linnea
Niklas, den snygge ?
JAG HAR FÖR I HELVETE NÄMNT DIG I MIN FUCKING BLOGG VARFÖR SÄGER DU INGET OM MIG??!??!?
Postat av: John
Han har fullt upp med att prata om mig ;) Eller är det inte så Fredrik? Hehe, vilken tur att jag klarade av att gymma själv va? Du fick verkligen med hela storyn :P
Ser fram emot morgondagen, ska bli myspys. Min lägenhet i Götlaborg står tom, vill vi så kan vi dra alla dit? :)
Pöss på dah!
Trackback
